Jag är en sådan människa som med största sannolikhet skulle tappa all min livsgnista om mitt liv besparades på enkla ting jag finner vackra. Skönheten i en blå himmel, en fågel som tittar på en med huvudet på sned, ett riktigt klargrönt äpple, en snirklig gammal möbel eller en näpen näsa med fräknar på är det som ger mig bränsle till att leva i glädje. Jag har insett att detaljer och skönhet är otroligt viktigt för mig. Inte skönhet så som utseende och klädsel som media allt oftast vill endast vill beskriva ordet, utan allt som jag finner vackert. Jag blir nedstämd, tyngd och ineffektiv när jag vistas för länge i en miljö där jag inte hittar vackra saker att hämta inspiration ifrån.
När jag gick på gymnasiet hade vi olika smårum som skulle fungera som våra "pluggrum". Tanken var att eleverna själva skulle få inreda dessa efter tycke och smak men i min grupp gick det inte alls. Istället spenderade jag tre år i ett litet, kalt rum med vita väggar, lysrör och sparsamt möblerat. Till och från luktade det underligt och tuggummin och gammal tejp satt kvar lite varstans. Gardinerna, om det fanns några, var sådana som landstinget för längesedan hade kastat bort och ingenting fanns att vila ögonen på. Det var många olika orsaker som gjorde att delar av min gymnasietid var jobbig men jag tror faktiskt att detta hade mycket större inverkan på mig än jag förstod då. För någonting som jag verkligen märkt är att jag lever av de där små stunderna när man upptäcker eller insuper någonting vackert. Ytligt för vissa, livsnödvändigt för vissa. Så med detta inlägg vill jag helt enkelt uppmuntra och inspirera er till att dröja kvar vid det där vackra, bara en liten stund extra.
Bilderna är hämtade från min Pinterest där jag har en hel mapp märkt "vackra saker". Där samlas mest bilder på blommor för det är någonting jag helt enkelt finner oemotståndligt att inte dröja kvar vid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar