Idag har vi haft friluftsdag med skolan där jag jobbar. En heldag i skidbacken med strålande sol och så varmt att man kunde åka i bara tröja. Det är helt fantastiskt att få jobba en sådan dag! På morgonsamlingen vi har med personalen delades det tänkvärda ord kring den nya musikplågan "Busy doing nothing at all" och med glimten i ögat önskades vi just en sådan dag och just idag fick vi verkligen ha en sådan dag. Bara njuta tillsammans med barnen. Det är helt fantastiskt att få vara en del av denna skola. En skola där 7-9 hjälper de mindre barnen att lära sig åka skidor, hejar, peppar och gör sådana hjälteinsatser! Tänk vad det betyder för någon som är 7 år och med gråten i halsen ramlar gång på gång. Känslan av att vara värdelös byts ut mot att få vara sedd och uppskattad av någon som är en potentiell största förebild. Vi vuxna hade tårar i ögonen både en och två gånger. Det om något är inspirerande att se.
Nu sitter jag i soffan efter att ha packat upp och packat ur. Lagat mat och diskat. Lugnet sänker sig och kroppen börjar värka efter veckans träningspass. Jag har börjat träna igen efter ett långt uppehåll av nedstämdhet, stress och glömska. En del lathet också men mest de tidigare nämnda. Men åh vad det ger kraft att få röra på sig! Det är helt fantastiskt. Med motionen kommer inspiration, glädje, förnöjdsamhet och stolthet. Det gör det lättare att förtrösta på Gud. Att ha ett hoppfullt synsätt om allt svårt i livet. Jag försöker att påminna mig själv om att lita till Guds styrka och inte min egen. Det är svårt, speciellt när man behöver det som mest. Det finns en sång, full av längtan. Full av längtan efter att Gud ska få utmana, pusha och tänja på ens bekvämlighetsgränser. Ens rädslor och orosmoment. En sång samtidigt full av längtan efter att Gud får bära oss. Omfamna oss. Den är vacker och slår an någonting inom mig. Något både sorgligt och vackert. Både hopp och fundersamhet. Jag skriver en bit av texten här nedan. Vill du kan du lyssna på låten här.
"You call me out upon the waters. The great unknown, where feet may fail. And there I find you in the mystery, in oceans deep, my faith will stand. And I will call upon Your name and keep my eyes above the waves. When oceans rise my soul will rest in Your embrace for I am Yours and You are mine. // Where feet may fail and fear surrounds me You've never failed and You won't start now. // Spirit lead me where my trust is without boarders. Let me walk upon the waters wherever You would call me. Take me deeper than my feet could ever wander and my faith will be made stronger in the presence of my Savior."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar