Det gäller att ta vara på dagsljuset innan det försvinner. Måndagar är veckans lediga dag och det är lätt att alla vardagsbestyr måste göras för att komma ikapp. När listan är avbockad är det numera nästan mörkt och då försvinner liksom promenadlusten en aning. Så idag skyndade jag mig ut just för att se solen börja gå ner över trädtopparna. Det har snöat inatt och det fick till min stora lycka ligga kvar på marken. Känslan av knarret under sulorna har jag längtat efter och det var lycka för varje steg. Jag gick min vanliga runda. Sådan trevlig känsla som sprider sig inombords av att kunna säga så. Jag är lycklig och tillfreds över att äntligen ha lärt känna omgivningarna och känna mig som hemma. Tänk vad bra allt blev med vårt lilla hus. Att få ha berget som fond utanför sovrumsfönstret och veta att både skogen med stigarna, hagarna med får och ängarna med hästar är mina grannar. Det är lyx. Lyx är också att få gå inomhus och värma de kalla kinderna där vintern nypt. Tänk om snön fick ligga kvar till jul.
Jag har hittat en alm mitt bland ekarna. Dess kottar är så söta att jag inte kunde låta bli att ta med några in. Perfekta att ha till advent och till hyacinterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar