Inget i mig själv

"Jesus, you're the one who saves us, constantly create us into something new"

 

"..men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig. Jag kastar inte bort Guds nåd; om lagen kunde ge rättfärdighet hade ju Kristus inte behövt dö."

Galatebrevet 2:20-21

När man som jag är uppvuxen i kyrkan är det lätt att hamna i två diken. Det ena är det dömande och hårda diket. Man upplever att kyrkan, Gud och Jesus inte är eller har något gott. De är ute efter att döma dig, binda dig och tittar snett på dig. Du kan allt och vet att du inte vill ha något med det att göra.
Det andra diket är det mjuka och kärleksfulla diket med nåden som en överdrift. Man upplever så mycket kärlek och acceptans att man tror att kyrkan och Gud är så mysigt det bara kan vara. Jesus älskar dig oavsett var du gör (och detta är sant!!) men det har istället för att bli en sanning som befriar blivit en ursäkt för att inte ta ansvar. 

Jag upplever att jag har tendens att hamna i det senare diket. Jag har alltid fått höra att jag är älskad utav Gud, att det finns nåd. Att jag inte behöver prestera för att komma nära Gud just därför att Jesus har dött för mig. Jag har hört detta så många gånger att jag ibland tror att jag inte behöver nåden. Alltså att jag tar det för givet, att jag inte har synd utan kan komma och gå helt fritt som jag vill oberoende av Jesus. När detta blir mitt tankesätt förminskar jag kristendomen. Tar bort styrkan i själva kärnan. Gör mig själv en enorm björntjänst genom att tro att jag går på rätt lilla stig medan jag egentligen har missat hela E4:an som låg precis framför mig.

Nej, jag har synd. Synd som skiljer mig ifrån Gud. För Gud är helig. Helig som i att han inte kan komma i kontakt med något som har synd. Något som har ondska, mörker, illvilja, avundsjuka, girighet, missunnsamhet, respektlöshet, ansvarslöshet, lömskhet, skitsnack. Ja Gud är helig. Vi kan inte komma nära honom utan att bli rena från synden. Det är detta hela kristendomen handlar om. Att komma nära Gud och att faktiskt har lösningen på hur vi ska komma nära Gud. Jesus. Jesus tog Guds straff, dom, avståndstagande. Valde ensamheten utan Gud för att jag. Du. Vi. skulle få komma
nära Gud igen.

Bara Jesus. Bara Jesus kan göra detta.

Det är viktigt att inse detta.
Att ingenting annat i världen kan göra oss rena.
Kan hjälpa oss att komma nära Gud. För om lagen (det som i samhället säger hur vi ska leva) kunde ge rättfärdighet (göra oss fria från synd) hade ju Kristus (Jesus) inte behövt dö.