Vit som snö

Tänk att få ha detta så nära. Så nära att man nästan bara kan kliva ut genom dörren.

Vi börjar bo in oss nu, i vårt lilla hus. Så stort att bara vara två. Stort att det är vårt eget. Kartongerna lyser snart med sin frånvaro och saker börjar sakta men säkert hitta sin plats. Det tar sin lilla tid. Tar sin tid att lära känna varandra, huset och vi. Men jag är tacksam över att det redan känns som vårt "hemma".