Vad vi väntar på

Idag får man tända första ljuset och julförberedelserna sätts officiellt igång. Nåväl, lite tjyvstart får man tåla då lussebullar och pepparkakor ändå får serveras till idag så bakning och provsmak har ju redan skett. Men ändå är detta startskottet för en tid av, förhoppningsvis, glädje och värme.

Jag kom hem som en lite frusen isbit idag efter att ha strosat runt på julskyltning med en fin vän. Skönt att då få komma in i ett varmt litet hus med tända ljus i fönstrena och jag kände, tänk vad lyxigt jag får ha det. Det är så viktigt att påminna sig om att vara tacksam för det man har och vara generös med det man fått. Att tända ett ljus i advent och ställa det i fönstret kan istället för bara en trevlig tradition faktiskt få betyda ett välkomnande. Ett välkomnande till den som behöver lite extra generositet. Till den som inte har ett lika varmt hem som du själv.

Tänk om alla adventsljus i hemmen runt omkring skulle få säga "välkommen in kära du, vi är hemma och väntar på dig". Som en slags symbol på att det finns hjärterumför fler än bara jag, mig och mitt.