Ta sig i kragen

Helgen var fylld av upptåg som bara en gräsänka kan göra, middag med gamla vänner och stugvistelse med systrar. Det var längesedan jag satt uppe till småtimmarna bara för att det finns så mycket att prata om. Vi låg sedan där, alla fyra i kökssoffan som blivit säng. Packade som sillar med blicken upp i taket. Synkroniserade vändningar i sömnen var ett måste men vi höll oss varma. Mitt ute i den täta myggskogen bredvid en sjö och några får. 

Nu när jag trött sitter här i soffan och försöker att intaga min frukost tänker jag tillbaka. Man måste påminna sig om hur lyckat, härligt och mysigt det var. För när man gått ur sina rutiner en hel helg, är det inte lätt att komma in i dem igen. Allt blir en enda stor orutin som vägrar släppa. Vi kom fram till att latheten är en enda stor boja som håller oss fast och att lite mer självdisciplin skulle inte skada. Och så skålade vi på det med äppelsaft i våra glas. Nu känns den där disciplinen väldigt långt bort och Bojan väldigt påträngande. Bara att ta sig i kragen med andra ord, jag är redan sen.